bultar.blogg.se - Fotografier

bultar.blogg.se

Himlens champagne och bubbliga själar.

Publicerad 2016-03-06 21:26:00 i Fotografier,

     
 
 
 
 
 
Idag är jag både vansinnigt less och otroligt laddad ändå in i själen.
Låter det charmigt?
Nej, det är den absolut värsta mixen.
 
Att känna både enorm styrka och vansinnigt mycket svaghet i samma svep.
Att vilja tillföra det goda man bär inom sig till världen samtidigt som hopplösheten
knackar på djupt inne själen.
Vart är den här världen jag älskar så förbaskat mycket på väg?
Har så otroligt många gett upp?
 
Idag är jag berusad och glad inne i hjärtat för att allting går att förändra,
för att det finns hopp.
Det finns!
 
Men idag är också en dag full av insikt. 
En dag full av flöden som rullar förbi mig,
flöden fulla av hat, depression, död, misär.
 
Kärlek är att jag vill att du finns.
-Så skrev Bodil Malmsten i boken Mitt första liv.
 
Och kärleken är det finaste som finns.
Kärleken är världens fredslösning.
 
Men rusningstrafiken susar vidare. Trafiken är hetsigare nu för tiden.
Allting snurrar. Allting ska gå så fort.
Och vad blir mina och dina små delmål värda mitt i all hets och stress?
 
Vad är ett människoliv värt idag?
Svaret på den frågan skrämmer livet ur mig.
Nästan mer än själva döden.
Döden gillar jag inte alls.
 
Idag bränner det innanför ögonlocken.
I morgon är en ny dag. Och då SKA vi förändra världen.
Patetiskt och naivt?
Nej, ett måste.
 
Himlens champagne och bubbliga själar.
Det finns så mycket goda själar kvar på jorden.
Ska vi skåla redan på jorden eller sparar vi bubblorna till himlafärden?
 
Vi väljer.
Vi väljer faktiskt.
 
Vilken värld vill vi leva i?
 
 

Den gudarna älskar dör inte. Framförallt inte på kärlekens dag.

Publicerad 2016-02-14 20:50:00 i Fotografier,

 
 
 
 
 
 
Men hon dog.
Hon dog för några dagar sedan.
Min fantastiska idol och inspirationskälla.
Hon med mänskliga skavanker och en språk så klanderfritt
och magiskt att världen aldrig blir sig lik igen.
Vila i frid Bodil Malmsten, världen blir mindre färgrik utan dig.
"Den gudarna älskar dör inte", skrev hon bland annat.
 
Och det vore väl förargligt att dö på kärlekens dag?
Som om det skulle vara en extremt stor skillnad mot andra dagar?
Vad vet jag.
Jag tycker att alla dagar ska vara kärlekens dag.
Och så tänker jag på dem som ingen har.
Så otroligt typiskt mig. Att jag inte bara kan skatta mig 100% lycklig
över att jag hittat min livskamrat. Den jag alltid vill vakna bredvid.
Nej, jag ska alltid tänka på dem. Dem som ingen har.
Jag borde bättra mig.
Eller så blir det som det alltid blir. 
Jag fortsätter att vara mig själv.
Jag är en sådan som bryr sig.
Tänker. ALLDELES FÖR MYCKET.
 
Tänk, gudarna måste älska mig lite ändå.
Tänk så många gånger jag skulle ha dött,
men jag finns fortfarande kvar.
Tänk att jag har fått vila i två veckor och det har gjort mig gott.
Har träffat fantastiska människor under de här veckorna.
Framförallt två människor, två fantastiska kvinnor har berört mig.
God energi. Det gäller att lapa i sig.
 
Kärlekens dag idag.
Vad händer då i morgon måntro?
 
 
Happy Valentine <3

Liknande inlägg

Livets piedestaler.

Publicerad 2016-01-24 11:12:00 i Fotografier,

 
 
 
 
 
 
Hon har stått högt ovanför bergen med livets vindar runt omkring sig.
Där har hon aktningsfullt lyft upp sitt huvud trots alla de gånger man slagit henne.
Trots alla de gånger livet hunsat henne.
Hon har stått på livets samtliga piedestaler.
Men hon har aldrig riktigt hittat hem.
 
Hur märkligt är det att vi tror att vi kan styra varandra.
Att vi tror att vi kan formatera om den människa som stöpts i eldens lågor.
Hur konstigt är det inte att vi prövar om och om igen.
Att vi sedan blir arga för att människor inte blir det vi vill.
När människor är vad dem är.
När man är den man är.
Och det är inte meningen att vi ska ändra på det.
Det är meningen att man ska få vara sig själv.
Det är meningen att man ska få leva sitt liv.
Få andas.
 
Hon har seglat över haven som sträcker sig långt bortom de vidder hon drömt om.
Där har hon nyfiket letat sig fram genom allt som skrämmer henne som allra mest.
Hon har vågat.
Trots alla de gånger människor huggit ner henne.
Hon har sett utsikten från livets alla piedestaler.
Utom din.
För vi har alltid bara vår egen lärdom.
Vi har bara vårt eget liv.
 
Hur märkligt är det att vi tror att vi kan leda varandra.
Att vi inte förstår att det absolut bästa är att gå bredvid varandra.
Hur konstigt är det inte att vi inte ger upp.
Att vi sedan blir besvikna när en människa inte visar sig vara
den vi vill att den ska vara.
Vi är. Vi är oss själva.
Och vi kan klättra på piedestaler,
vi kan bestiga varandras berg.
Vi bär alltid våra egna ögon,
det är med dem vi ser.
Vi har bara oss själva.
Så även om vi går tillsammans så måste
vi också våga vandra själva.
 
Hon har fångat livet i sitt hjärta, 
samlat ihop bitarna av sig själv ute vid kusten,
sneglat upp mot himlen och tänkt;
vad blir nästa steg?
Jag är redo.
 
 
 
 

Om

Min profilbild

Lycklig visionär som tror på att leva sin dröm, mot alla odds!

Ambitiös och glad människa som älskar livet! En innovativ kvinna med stora visioner och nära till skratt. På fritiden skriver jag böcker, läser böcker, tänker på böcker. Egen företagare sedan januari 2016. Ger ut böcker och designar smycken. Jag drömmer om att en vacker dag besöka lejonen i Afrika, få vara frisk och att dom jag älskar får må allra bäst. Jag älskar att vara barfota och drömmer om en värld i total frihet. Kontakt eller beställning samt frågor: bultarbocker@gmail.com Kram och kärlek

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela